Inte så spännande...

Så var man varit i Cairns en vecka och är redan tillbaka på Cairns Base Hospital. Den här gången för Mickes öra dock, hans smärta blev bara värre och värre medan min avtog och nu är det nästan helt borta! Han fick höra att det skulle bli ca 3 timmars väntetid och nu har vi suttit här i typ 2,5 timmar. Tydligen är det ett väldigt STORT sjukhus, de får t.o.m patienter från övriga länder som Nya Papua Guinea. Klockan är kvart över elva, längtar hem till sängen... Underhållningen är i alla fall kirrad (eller misslyckad) iaf - en aborigintjej som lyssnar på sin mp3-spelare och "sjunger" med... Hennes röst är härligt raspig. Hon är inte direkt nästa Celine Dion. Men cred för att hon vågar sjunga, trots sin tondövhet, borde hon få (något för dig att tänka på, mamma ;) )! Just nu får vi lyssna på "Mysterious boy".

Jobbet i köket på hostelet blir nog inte av, vi var väldigt välkomna men lönen bestod av gratis boende + ett mål mat per dag. Det låter ju inte så dumt, om man har pengar redan - men det är ju det vi behöver... Imorgon ska jag söka ett jobb på en av convinience storearna här i närheten istället.

Försöker också ladda upp bilderna från GBR för fjärde gången, snälla snälla låt det fungera denna gången - hittills har det efter 50 minuter vid sista bilden kommit upp "uppladdningen misslyckades", gah! Jag förstår ju att alla bara går runt och biter på fingernaglarna och väntar... Right?

Annars händer det tyvärr inget spännande. Vi fortsätter vänta och (ofrivilligt) lyssna på tjejen...


Jag försöker pina Micke snart att skriva en liten redogörelse om sin tid före jag kom; Sydney, huset han bodde i ett tag, dagsäventyret till Tasmanien o.s.v. men han är lite trög!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0